Den gamla varvsstaden Uddevalla bjuder på många sevärdheter om man vill roa sig med lite modern arkeologi.

När man byggde ut Uddevallavarvet på 1970-talet fick man dra om E6 sträckning hundratalet meter längre norrut. Fram till 1975 gick europavägen så nära stapelbäddarna att man nästan kunde röra vid fartygen när man passerade. Sedan många år är gamla E6 betydligt glesare trafikerad. Den väg som ersatte gamla E6 blev själv ersatt av en ny E6 för drygt tio år sedan och sedan dess går trafiken utanför Uddevalla, på gott och ont.

Fortsätter man västerut längs gamla vägen kommer man till slut till en grind tvärs över det som förr i tiden var Norges huvudlänk till kontinenten. Efter varvets nedläggning 1986 tog Volvo över delar av området och numera ägs alltsammans av Pininfarina, som i samarbete med Volvo sätter samman C70 i de på 1970-talet byggda varvshallarna.

Det känns som om det var ett tag sedan varningslamporna vid järnvägsövergången blinkade senast… bäst att vända tillbaka.

Utsikten när man körde längs E6 förr i tiden var storslagen. Stapelbäddarna befann sig där det idag byggs något i grönt, och bakom finns fortfarande den enorma svetshallen kvar i närmast oförändrat skick, byggd 1947. Den karaktäristiska bockkranen som sattes upp på 70-talet revs efter bara tio år. När varvskrisen gjort sitt med Uddevallavarvet gällde det att sälja av det som gick att sälja.

Så här såg området ut i mitten av 1970-talet, när den nya E6 med bergstunnlarna ej ännu hade byggts genom det som är grönområde på bilden. Mitt foto ovanför är tagen från en punkt på vägen motsvarande ca 2 cm ovanför bildens underkant.

På den här bilden från 60-talet får man en uppfattning om närheten mellan bil och båt. Ta en titt på fartyget och se hur nära dess för E6:an ligger…

Trafiken på E6, eller Riksväg 2 som den hette före 1962, var stundtals väldigt hektisk. Det innebar problem för alla som arbetade vid varvet, särskilt efter expansionen i början av 60-talet, eftersom man behövde ta sig över vägen för att komma till eller från varvet. 1964 jobbade 3 000 personer vid Uddevallavarvet och för att minska olycksrisken fick man bygga en gångtunnel samma år.

Idag är gångtunneln avstängd med järnrör och gallernät. Den har inte behövts på 35 år.

Det verkar nämligen som om dräneringen inte fungerar som den ska…

På andra sidan vägen är det lika tillbommat. Dessutom har vegetationen börjat ta plats.

På norrsidan av E6 kunde man ta sig ner och upp ur tunneln via trappor från två håll. Men det ser inte ut att vara lätt nu för tiden.

Inte ens den gamla skylten som meddelar Gångtunnel syns längre.

Jag vänder mig om och följer E6 mot Uddevalla. Men det går inte, vägen är avskuren och har fått ny sträckning. När jag var yngre undrade jag varför just denna glest trafikerade väg i Uddevalla var så överdimensionerad. När jag senare fick reda på att den en gång hette E6 hade jag svar. Vägarkeologi är ganska spännande ibland.