Den ligger vägg i vägg med ett av Stockholms finare hotell och har fått sitt namn efter ett omtyckt 1800-talskafé i de gamla Klarakvarteren. Men trots sitt centrala läge och sin tänkta funktion är Tysta Marigången en av huvudstadens osevärdheter och något som conciergen på Sheraton inte gärna rekommenderar sina gäster.

Under Norrmalmsregleringen som pågick under 50-, 60- och 70-talen raserades stadskärnan på ett sätt som fick utlänningar att ställa sig frågan om Stockholm också bombats under kriget. De förslummade Klarakvarteren jämnades i praktiken med marken för att ge plats åt tunnelbana, genomfartsleder och modern bebyggelse som kunde svara upp till de krav det svenska samhällsbyggnadsprojektet ställde. Tegelbacken kom att bli platsen för Europas första Sheratonhotell som stod klart 1971 efter två års byggnation.

De stora omdaningarna av Stockholms centrum gjorde också att det byggdes ett flertal tunnlar för att få bort gångtrafikanterna från de större vägarna. En av dessa tunnlar förbinder Tegelbacken med Klara Västra Kyrkogata och är en shoppingarkad med stora skyltfönster inramade av plåtpaneler i liknande kulör som hotellet bredvid. Tysta Marigången fick sitt namn 1970 som en historisk hyllning till det bland Klarajournalisterna så omtyckta kaféet som låg i dessa kvarter fram till 1954.

Men även om tanken med en täckt affärsgata som genväg mellan shoppinggatorna och Tegelbacken var god, så blev verkligheten en annan. De två andra gångtunnlarna som anslöt till Tysta Marigången stängdes ganska omgående efter att de var klara, då de tilldrog sig ett tvivelaktigt klientel redan från början.

Den största tunneln förblev dock öppen och användes flitigt av gångtrafikanter trots att miljön inte var så inbjudande ens på dagtid. På kvällar och nätter kunde det rentav vara farligt att röra sig här. Tysta Marigången var ett favorittillhållen för uteliggare, narkomaner och prostituerade som raggade kunder vid den stora garageinfarten i norra änden av arkaden. Det berättas om att anställda vid bland annat hotellet och regeringskansliet tvingats ha väktareskort när de passerat genom tunneln vid dygnets mörkare timmar.

Det ruffiga intryck man får av Tysta Marigången står i bjärt kontrast mot den 70-talistiska definitionen av lyx och flärd som Sheratons fasad och entré alldeles utanför den södra tunnelmynningen ger en bild av. Det var, och är fortfarande, ett av Stockholms och Sveriges finaste hotell.

Efterhand som åren gått har allt fler butikslokaler lämnats tomma. De dammiga skyltfönstren är i vissa fall försedda med galler och en kvarlämnad skylt ovanför entrén till Wasa Crystals butik förtäljer om fordom dagar då turister förmodligen rekommenderades att göra skattefria inköp av prima svenskt kristallglas här. Numera finns butiken inne i Sheratons lokaler runt hörnet.

På senare år har allt fler röster höjts för att något måst göras med Tysta Marigången. I början av 2000-talet fattades beslut om att stänga passagen under kvälls- och nattetid och att genomföra en generell upprustning för att öka trygghetskänslan här.

Men om dessa planer verkligen blivit av är för mig okänt. Ett par av butikslokalerna är fortfarande inredda, men om det pågår någon verksamhet i dem var svårt att avgöra när jag gick förbi. I södra delen av tunneln fanns diverse byggnadsställningar och apparatur, så måhända är det kanske något på gång.

Känslan av ruffighet och otrygghet finns dock kvar och det blir nog inte så lätt att få bort den oavsett man har låst på natten eller ej. Arkitekturen är stel och oinbjudande men som historiskt monument över misslyckad stadsplanering anno tidigt 70-tal så är Tysta Marigången onekligen intressant. Att det de facto finns en övergiven shoppingarkad mitt i Stockholms centrum, bara ett par hundra meter från Åhléns och Centralstationen, är otroligt men sant.