F 6

Vackra Karlsborg vid Vättern har mycket länge spelat en stor roll inom det svenska militära försvaret. Stadens välkända fästning må ha setts som ett misslyckande då den stod klar efter flera decenniers byggtid, men den tjänar viktiga syften ända in i våra dagar. Under andra världskriget lär stora delar av de svenska kronjuvelerna och guldreserven ha förvarats här och kyrkan var vid krig eller krigsfara tänkt att användas som plenisal för riksdag och regering – Karlsborg benämndes ju Sveriges reservhuvudstad då det begav sig.

Sedan 1870 har en mängd olika truppslag och förband varit baserade i garnisonsstaden, bland annat artilleri-, luftvärn– och signalregementen, men det är förmodligen Västgöta Flygflottilj, F 6, som de flesta förknippar med orten. Fallskärmsjägarskolan, Särskilda Skyddsgruppen och Livregementets Husarer, K 3, också gjort sitt för att sätta Karlsborg på kartan. Liksom FMV:s provplats och Vanäsverkens ammunitionsfabrik och Kråks skjutfält och… Karlsborg är med hävd en av landets mest militariserade orter och under de senaste åren har även flyget kommit tillbaka i stor omfattning efter att ha legat i dvala sedan flottiljens nedläggning 1994.

I år är det ett sekel sedan flyget kom till Karlsborg för första gången. Den 29 maj 1913 landade löjtnant Gösta von Porat på exercisheden i närheten av fästningens slutvärn. Hans flygfarkost var en Nieuport IVG, kanske mer känd som Monoplanet, och den utgjorde hälften av dåtidens svenska flygstridskrafter. Tretton år senare hade utvecklingen i omvärlden inneburit att riksdagen i och med 1936 års försvarsbeslut satte upp två nya flygflottiljer; en i Karlsborg och en i Karlstad, som snart ändrades till Såtenäs. Dittills hade den militära flygverksamheten på Karlsborgsfältet i huvudsak utgjorts av målflyg tillhörande F 3 vid Malmslätt, varifrån en målflyggrupp permanent förlagts till Karlsborg 1928.

f6flygd45

Kungliga Västgöta Flygflottilj sattes upp den 1 juli 1939 som lätt bombflottilj med B 4 Hawker Hart som första flygplantyp. I samband med slutleveransen av Saab A 21 ändrades F 6 flygslagsbeteckning till attackflottilj i slutet av 1940-talet, då man även avvärjde ett nedläggningshot orsakat av fredsyran efter krigsslutet. Den planerade reduceringen av Flygvapnet förvandlades till förstärkning med ett resultat som de flesta idag är väl bekanta med; i slutet av 50-talet hade Sverige världens till storleken fjärde största flygvapen.

Det kalla krigets krav medförde en snabb flygteknisk utveckling. Efter en kortare period med attackversionen J 29B Tunnan ombeväpnade F 6 1957–58 till Saab A 32A Lansen, ett flygplan vars storlek orsakade vissa utrymmesproblem på flottiljen som fick uppföra nya hangarer. Med tiden tillkom även en helikopterorganisation som utrustades med två franskbyggda Alouette II-helikoptrar, enligt svensk militär nomenklatur betecknade HKP 2.

Flottiljens tre divisioner, Filip Röd, Filip Blå och Filip Gul, reducerades 1967 till två men utgjorde ändock en väsentlig del av ÖB:s klubba, den populära beteckningen på Första Flygeskadern (från 1966 benämnd Attackeskadern). Tillsammans med attackförband fredsbaserade på F 7 Såtenäs, F 15 Söderhamn och F 17 i Ronneby var deras krigsuppgift att till sjöss hejda ett fientligt angrepp mot vårt land – bland annat med hjälp av en av världens vid den här tiden bästa sjömålsrobotar, den i Arboga tillverkade RB 04.

F 6 område genomgick en rad förändringar under 70- och 80-talen, med tillkomst av bland annat ytterligare en ny hangar och en flottiljverkstad i samband med ombeväpningen till AJ 37 Viggen. Den sista ceremoniella flygningen med Lansen genomfördes i februari 1978. Den relativa avspänningen mellan maktblocken i världen under 70-talet gjorde än en gång att hot om nedläggning hängde över F 6, men som i slutet av 1940-talet hade säkerhetsläget i början av 80-talet förvärrats på grund av den sovjetiska invasionen av Afghanistan och en rad kriser och incidenter mellan öst och väst under 1983. Någon nedläggning av Västgöta Flygflottilj var inte längre aktuell när riksdagen 1984 beslutade om ett extra ekonomiskt tillskott.

A 32A Lansen.

Tio år senare var dock F 6 saga över. Efter kalla krigets slut lades svenska förband ned i rask takt och redan till den 1 juli 1992 ville regeringen avveckla flottiljen. Tack vare omfattande protester från lokalbefolkningen och regeringens insikt om att förslaget skulle röstas ner i riksdagen ändrade man sig och förordade i stället nedläggning av F 13 i Norrköping, något som för F 6 del skulle innebära en utvidgning av verksamheten till att omfatta även spaningsflyg och underrättelseförband. Det såg ljust ut i Karlsborg sommaren 1992 trots att Sverige befann sig i en djup ekonomisk kris. Under sensommaren kom ändå dödsstöten för flottiljen; i det mellan regeringen och oppositionen överenskomna krispaketet den 20 september 1992 hade man beslutat om avveckling av F 6 och flera andra militära myndigheter. Många av de berörda fick beskedet via etermedia på kvällen och jämförde det med att få ett nackskott. Flottiljens valspråk Tro och vilja räckte tyvärr inte för att rädda dess tillvaro.

Den 16 december 1993 genomförde första divisionen Filip Röd en avskedsflygning med nio AJ 37 Viggen över Östergötland, Närke, Värmland och Västergötland. Det sista flygplanet landade i Karlsborg kl 15:15 och därmed var flygtjänsten avslutad. Denna händelse dokumenterades, liksom den dagliga verksamheten i övrigt under flottiljens sista verksamhetsår, i en videoinspelning som gavs till flottiljens anställda efter nedläggningen. Tack vare den världsomspännande väven är filmen Attackflottiljen F 6 bevarad för framtiden och ger en god inblick i myndighetens historia från början till slut.

För Karlsborgs del innebar nedläggningen en katastrof då flottiljen var kommunens största arbetsgivare. Befolkningsantalet kom att minska radikalt under de kommande åren, och allt fler lägenheter stod tomma. I slutet av 90-talet började man riva flera obebodda hyreslängor. Försvarsmaktens krympande verksamhet på orten orsakade stora ekonomiska problem. På det tidigare flottiljområdet stod de flesta lokalerna tomma, men efterhand började några av dem inhysa ny verksamhet; till exempel flyttade en flygingenjörsutbildning 1998 in i östra kasernen, en av den gamla Volontärskolans byggnader bredvid kanslihuset. Flygverksamheten var sparsam i Karlsborg under slutet av 90-talet, men då och då hördes det behagliga mullret från TP 84:s Allison-motorer över nejden. En bastropp från F 7 fanns nämligen kvar och några av hangarerna utnyttjades som förråd. Under en kort period fanns planer på att civilisera den militära flygplatsen för att på så sätt attrahera ett irländskt lågprisflygbolag som just börjat trafikera Nyköping-Oxelösund Flygplats, men de gick om intet då det ej fanns något intresse att trafikera Karlsborg.

TP 79 nr 79002.

Det var en stimulerande studiemiljö. Dessutom var det fascinerande att bo i ett område som uppförts som bostäder för flygförarna och deras familjer på det tidiga 60-talet. I dag har Försvarsmakten återtagit det gamla flottiljområdet; flygverksamheten är enligt uppgift lika omfattande som den var när det flögs på F 6 som mest och man har på senare tid till och med fått avslag för ytterligare expansion. Karlsborg används även som insatsbas för Sveriges internationella styrkor och nu flygs det inte bara med TP 84 utan även med C-17, JAS 39 och obemannade s k UAV-flygplan på området. Byggnaden i vilken jag studerade till flygingenjör är återigen klassad som skyddsobjekt – det var svårt att föreställa sig när man kämpade med att beräkna polarkurvor, fjärdegradsekvationer och propellrars stigningsvinklar.

–– o0o ––

Vill du veta mer om F 6 historia finns två fina flottiljböcker, utgivna 1989 respektive 1994: Flyget på Karlsborg och Västgöta Flygflottilj F 6. Den förra är svår att finna medan den senare finns hos förlaget. F 6 har även en kamratförening men tyvärr ingen egen webbplats. I Karlsborgs Fästningsmuseum visas delar av det tidigare flottiljmuséet. Vill du njuta äldre tider så är spelfilmen Första divisionen från 1941 till stora delar inspelad på F 6. Den finns för en spottstyver där man säljer DVD-film.