Hem > Arkivet > Full fart på flygplatsen

Full fart på flygplatsen 

Äntligen ombord på flygplanet - semestern har börjat. Välkommen, var det stressigt att hinna med allt? Väskor, biljetter, pass, glöm inte kameran, passa bussen, ska vi ta med paraplyet???

Känner du igen takterna. Semestern som ska vara lugn och skön avkoppling i behaglig takt börjar alldeles för ofta med full fart, stress och dåligt humör redan innan man kommit fram till flygplatsen.

Den enda boten mot stress är förstås att ta mera tid på sig, starta tidigare. En del av oss - i synnerhet jag - tycks dock aldrig få tiden att räcka till, hur många extraminuter vi än lägger på.

   Så även om vi inte kan hjälpa dig som stressar med annat än goda råd, kan vi kanske erbjuda lite tröst genom att berätta om andra som också har bråttom. Runtom på flygplatsen finns det faktiskt gott om folk som jäktar att göra flygplanet i ordning för semesterflygningen.

   Eftersom flygplan är dyra saker som ska vara uppe i luften så ofta och så mycket som möjligt så blir det full rush för markpersonalen för att hinna med allt som måste göras under den korta stund flygplanet står på marken.

   Här får du chansen att trösta ditt stressade sinne genom att läsa om hur andra haft bråttom med att ordna för den resa du just påbörjat. Följ med bakom kulisser och vanligtvis stängda dörrar och titta hur folk jobbar för att hinna med allt innan tiden är ute och flygplanet måste gå.

   Vi börjar med en titt in i flygköket, hos catering som flygfolket brukar kalla det.

Catering
Redan dagen före får flygköket reda på vilka flygavgångar som ska ha mat med sig ombord. Tidigt på morgonen, vid 6-tiden börjar arbetet i köket.

   Många flygningar ska ha samma typ av mat, så det är ingen idé att köra igång spisar och smörknivar just för vår flygning och sedan i stilla ro invänta nästa. Det är full fart på produktionen av olika sorters varm mat och smörgåsar hela dagen i SAS Caterings flygkök på Arlanda, där Scanair hämtar mesta delen av den mat som ska serveras och avnjutas ombord.

   En vanlig avgångsdag brukar flygköket göra i ordning 6.000 smörgåsar och 3000 måltider enbart för våra charterresenärer. Nästan allt arbete görs för hand. Maskiner är till liten hjälp när det gäller ett konsthantverk som matlagning.

   Maten lastas på brickor där den får sällskap av bestick, koppar, glas, servetter och annat som hör till ett väldukat bord. De färdiga brickorna lastas i plåtskåp stora som en ordinär TV-apparat. Andra skåp fylls med choklad, parfym, sprit, tobak och andra varor som våra gäster brukar fråga efter ombord.

3.375 kg varor
Normal lastning i en av vara DC-8 är 135 skåp som vart och ett väger cirka 25 kilo som ska räcka över 400 passagerare, 200 i varje riktning. Så många skåp ryms inte i de två flygköken, utan flygplanet har ett särskilt lastrum under kabingolvet, där fullastade skåp för hemflygningen stuvas in i särskilda hållare. Under markuppehållet på semesterflygplatsen får de tomma skåpen i flygköken byta plats med de fyllda från lastrummet.

   Sammanlagt rymmer våra skåp cirka 6.000 artiklar.

   Alla flygplan har särskilda "servicedörrar" på högra sidan. Där lastas och lossas flygkökets varor och utrustning utan att störa passagerarna eller annan verksamhet i kabinen. Eftersom dörrtröskeln på en DC-8 sitter 4 meter över marken, används för det mesta specialbyggda skåpbilar. Lastflaket lyfts med en hissanordning ända upp i höjd med flygplansgolvet. Sedan är det bara att stiga rätt in i flygplanet med godsakerna.

   Catering brukar vara klara senast en halvtimme före avgång. Kabinpersonalen behöver den tiden för att kontrollera, att allt som ska finnas ombord verkligen blivit lastat.

Mekanikerna
Mekanikerna är grabbar (tyvärr inga tjejer ännu) som brukar vilja ha jobbet gjort så snabbt som möjligt. Ofta tar de hand om maskinen direkt när den kommit in från föregående flygning och utför en "linecheck". Det är den enklaste formen av teknisk kontroll som görs före varje flygning.

   Först går mekanikern ett varv runt flygplanet i långsam takt, på natten beväpnad med en ficklampa, och granskar varje del av flygplanet som syns utifrån.

   Han kontrollerar landställ och bromsar, tittar in i luftintagen och utefter motorkåporna. Vingar och roder kollas liksom flygplanets skal och luckor. Lampor och ljus får särskild uppmärksamhet, det är små saker med stor betydelse även när vi flyger i dagsljus.
   I mekanikerns arbete ingår också en titt i loggboken. Där antecknar piloterna de tekniska problem som kan ha upptäckts under flygningen.

   Är det ett större fel, måste det rättas till innan flygplanet får ge sig upp i luften igen. Om en av de två-tre klockorna ombord gått sönder, räknas det som ett mindre fel som inte behöver repareras direkt. Piloterna kan ju använda de andra klockorna under tiden!

   När mekanikern är klar med kontroll och eventuella reparationer, sätter han sitt namn i loggboken som bevis för att flygplanet är tekniskt godkänt för den kommande flygningen. Därefter går han ner på marken och övervakar motorstart och eventuell utbogsering till taxibanan. När allt är klart och vagnar, startaggregat och annat flyttats undan från flygplanet, sträcker han upp en hand i luften med tummen uppåt.

Allt klart, flygplanet kan börja köra ut mot startbanan.

Besättningen
En timme före start kommer besättningen ut till flygplatsen. De anmäler sig vid en disk precis som du och prickas av på särskilda datalistor. Om någon ur besättningen inte kommer i tid - det kan vara allt från problem med bilen till plötslig sjukdom - så finns det andra piloter och kabinpersonal som håller ständig vakt vid telefonen.

   De ska kunna vara ute på flygplatsen på 50 minuter, hårda bud men nödvändigt om flygplanet ska vara i luften på utsatt tid.

   Sedan besättningen "checkat in" som de själva kallar den här proceduren, går piloter och kabinpersonal åt skilda håll. Kabinchefen med stewards och flygvärdinnor samlas och går igenom de saker som är speciella för just den här flygningen. Är det varm mat eller smörgåsar? När ska serveringen börja, blir det filmvisning ombord?

   Alla får sina speciella arbetsplatser. I varje kök - eller galley som besättningen kallar dem - brukar det finnas en steward som har huvudansvaret för maten samt ett par flygvärdinnor. Dessa delar på arbetet i sin del av flygplanet och kan utan bekymmer ta över varandras uppgifter.

   Cirka en halvtimme före avgång kommer kabinpersonalen ut till flygplanet. Flygkökets lastning kontrolleras. Fattas det något, får cateringbilen göra en snabbutryckning och fylla på. Kabinen ses över så att den ser ut som vi vill ha den, ren, snygg med filtar, kuddar, tidningar och allt det andra som är så viktigt för trivseln ombord.

   Under tiden har piloterna fått klart besked om väder och vind för hela flygsträckan hos meteorologen, som via telex har kontakt med de flesta större flygplatser i vår del av världen. Flygvikten beräknas och rätt mängd bränsle beställs. Det är självklart att inte beställa för lite bränsle, men det är numera lika självklart att inte ta med för mycket heller. Ett tyngre flygplan drar mera bränsle än ett lättare.

   Vi tankar den mängd flygfotogen som kommer att gå åt under flygningen. Vi tankar också reservbränsle för eventuell motvind, för extra väntläge över destinationen om trafiken skulle vara tät eller vädret tillfälligt dåligt. Slutligen har vi ytterligare några ton bränsle ombord för att kunna flyga till en alternativ flygplats om vi inte kommer ner på destinationen.

   Låter det komplicerat? Säkert, det är ofta lättare att flyga planet än att klara av beräkningarna före flygningen. För att göra det lite klarare, kan vi i förtroende avslöja, att en DC-8 mellan Stockholm och Kanarieöarna förbrukar ungefär 28.000 kilo flygfotogen. Med alla reserver betyder det, att flygplanet tankas med 41.000 kilo bränsle, vilket ger bränsle kvar för ytterligare drygt två timmars flygning när det nått Kanarieöarna.

   I förberedelserna ingår också en rapport till trafikledningen, där piloterna begär fri flygväg fram till destinationen. Denna begäran går på telex ner genom hela Europa. Så småningom kommer svar. Antingen är det klartecken från alla håll, och då är det bara att ge sig iväg. Ibland är det någon som sätter sig på tvären, som har fullsatt för tillfället i sitt luftrum. Då blir det stopp, och vi får vänta en stund på marken innan tillståndet kommer.

Till flightdeck
Med färdplaner, trafikrestriktioner, flygsäkerhetsmeddelanden och en rejäl bunt väderkartor i tryggt förvar hos förstestyrmannen vandrar piloterna ut till flygplanet 20-25 minuter före avgång. Där väntar många och långa checklistor som ska läsas före varje flygning.

   Kaptenen och förstestyrman har samma utbildning på flygplantypen och delar på de "flygande" arbetsuppgifterna. En av dem sköter själva flygarbetet, start, landning, autopilot och liknande. Den andre piloten har då hand om radiotrafiken, färdplanen och hjälper till med navigering, inställning av radiofyrar och andra praktiska saker. Det är också hans uppgift att läsa checklistan.

   Kaptenen och förstestyrman brukar byta arbetsuppgifter. Den som sköter flygningen på väg ut från Skandinavien brukar lämna över spakarna till den andre piloten och själv ta över radiotrafiken på hemvägen. På så sätt håller sig båda piloterna i fin form för alla uppgifter ombord och kan lätt ta över när och där det behövs.

   Andrestyrman sitter på de av våra flygplan som har en sådan bakom de övriga piloterna och kallas ibland också systemoperatör. Han har en särskild instrumentpanel, där han lätt kan övervaka och sköta om sina specialiteter, motorer, generatorer, luftkonditionering och mycket annat tekniskt. Systemoperatören har en egen checklista för att förbereda sitt arbete.

   Senast fem minuter före avgång är piloterna klara med sina checklistor. Lastningschefen kommer ombord med lastbeskedet, ett papper som talar om hur många passagerare vi har med oss, hur mycket last som ligger i källaren och andra uppgifter som kaptenen behöver för att kunna kontrollera att flygplanet är rätt lastat.

   Med lastbeskedet i säkert förvar ombord och alla dörrar stängda, är det klart för start av motorerna. Flygningen kan börja.

Passagerarna
Du som läser det här har med stor sannolikhet redan gått igenom passagerarens del av förberedelserna för den här flygningen. Det här stycket får bli en liten förklaring av vad som hände och varför.

   Våra gäster brukar ställa upp på flygplatsen en och en halv timme före avgång. En lång tid för den som är van vid tåget, men så behöver järnvägen inte bekymra sig om bagage, lastbesked och en hel del andra saker som flygbolagen måste sköta om.

   När du lämnar ifrån dig bilett och resväska, sätter du igång en hel del saker bakom kulisserna. Ditt bagage vägs. Har du handlat så mycket, att det väger mer än den tillåtna frivikten, blir det till att betala en extra slant för de överskjutande kilona.

   Den här extravikten är inte särskilt rolig varken för dig eller flygbolaget, men den är nödvändig. Flygplanet kan inte lyfta hur mycket som helst. Avgiften hjälper till att hålla mängden bagage på en rimlig nivå.

   En klok tänkare frågar sig naturligtvis nu varför inte passagerarna också blir vägda. Med extra avgift för extra kilon! Svaret är, att vikten på bagaget varierar inom mycket vida gränser, speciellt på våra vanliga semesterdestinationer, där det finns många intressanta saker att handla till låga priser. Våra passagerare brukar däremot hålla samma matchvikt på hemresan som på utresan.

   Luftfartsmyndigheterna har gjort många kontrollvägningar av flygpassagerare och funnit, att även om en del är större och andra något mindre så jämnar viktsskillnaderna faktiskt ut sig på det antal personer som ryms i våra flygplan.

   Vi räknar därför med fasta vikter för passagerarna. En man förutsätts väga 75 kilo blankt, medan kvinnliga gäster slipper undan med 65 kilo. Ingen behöver därför normalt riskera att kommenderas upp på vågen och avslöja dagens viktsklass för glada vänner i omgivningen.

   Passkontrollen kan ibland ta mycket tid, speciellt på semesterflygplatser som inte tar emot charterplan varje dag. Personalen räcker inte till för trafiktopparna, och det kan tyvärr betyda en stund extra i kön.

   Som en extra trygghet både för dig och för oss, har de flesta moderna flygplatser säkerhetskontroll av handbagaget, så att det inte innehåller något som kan ställa till bekymmer under flygningen. Om någon av misstag har något som inte får finnas i kabinen, lägger säkerhetskontrollanterna det i en kartong. Den får resa i lastrummet tillsammans med de övriga väskorna och lämnas ut till passageraren vid ankomsten.

   Ingen behöver således vara rädd att förlora en souvenirdolk eller vad du har med dig i säkerhetskontrollen. Allt lämnas tillbaka till den rätte ägaren efter flygningen.

   Cirka 20 minuter före avgång brukar det vara dags att ge sig ut till flygplanet. 200 passagerare behöver gott om tid för att komma ombord genom en eller högst två ingångar och sedan hitta sina platser i planet.

   När du som Scanairpassagerare funnit din rätta plats här i livet och värt Scanairplan, har du gjort allt som vi rimligtvis kan begära av dig. Då vill vi låta dig känna, att semestern har börjat genom att skämma bort dig efter bästa förmåga. Jag hoppas du uppskattar det och kommer tillbaka till oss nästa gång det är dags för semester.

Trevlig resa!

Pej Kristoffersson är flygstyrman och flyger DC-8. Foto: Studio E.


Från Scanair Magazine nr 7, 1980
Text: Pej Kristoffersson. Foto: Studio E.

Håll muspekaren över bilden för att läsa bildtexten!

Vad var Scanair- · Historien · Resmålen · Flygplanen · Arkivet
Loggboken · Information