Det är onekligen en annorlunda syn som möter en när man kör på landsvägarna runt Stölln nordväst om Berlin. En Iljusjin IL-62 från östtyska flygbolaget Interflug står parkerad på en åker sedan den händelserika hösten 1989.

Hon har namnet Lady Agnes efter flygarpionjären Otto Lilienthals hustru och platsen bär en historisk prägel. Från den närbelägna kullen gjorde Lilienthal flera lyckade flygförsök i slutet av 1800-talet men misslyckades med det sista, som slog ihjäl honom. Idag förknippas Stölln med honom och här finns också den lilla föreningen Otto-Lilienthal-Verein Stölln som förvaltar IL-62:an.

Den 23 oktober 1989 uppmärksammades det lilla gräsflygfältet i hela DDR då det nationella flygbolaget Interflug skulle genomföra en mycket speciell flygning från Berlin-Schönefeld till Stölln med ett utrangerat exemplar av sitt flaggskepp IL-62, östblockets förnämsta trafikflygplan och motsvarighet till Boeing 747. Interflug hade donerat flygplanet för museiändamål och enklast var att flyga dit maskinen – vilket man gjorde under stor uppståndelse. I Berlin plockades all icke nödvändig inredning ur flygplanet och efter moget övervägande och många uträkningar tog kapten Kallbach med besättning henne på sin sista resa den 23 oktober 1989. Gräsbanans längd i Stölln var 860 meter.

IL-62 har varit flaggskepp i praktiskt taget alla flygbolag inom den sovjetiska intressesfären; LOT Polskie Linie Lotnicze, Interflug, ČSA Československé Aerolinie, Tarom, Cubana, TAAG Angola Airlines och Air Koryo för att nämna några andra än självskrivna Aeroflot. Maskinen var en mycket vanlig syn på världens flygplatser under det kalla kriget och dess eftermäle, fram till att man fick möjlighet att ersätta IL-62 med västtillverkade flygplan under 90- och 00-talen…

…ty dess skönhet må vara förtjusande, men den höga bränsleförbrukningen och det kraftiga bullret som genererades av de fyra Soloviev-motorerna i aktern var inte lika förtjusande. Idag finns knappt 30 flygplan kvar i trafik i världen och det enda nationella flygbolag som fortfarande förlitar sig på IL-62 är nordkoreanska Air Koryo. Cubana tog sina sista exemplar ur tjänst tidigare i år efter 33 års trogen tjänst.

Sommaren 2004 besökte jag själv Stölln för att se den mytomspunna IL-62:an på nära håll. Detta var före jag lärt mig grunderna i fotografering, så bilderna är därefter men de är trots detta värda att visa eftersom objektet är tämligen sällsynt…

DDR-SEG levererades till Interflug i maj 1973.

Hon beflög linjerna till bland annat Maputo, Addis Abeba, Luanda, Bagdad och Havanna.

Ofta syntes hon även i Moskva och ibland i Budapest, Sofia och Amsterdam.

IL-62 ersatte IL-18 på långlinjerna i Interflug.

På vissa ställen i världen träffade hon på fåglar från klassfienden Lufthansa.

Hammaren symboliserar arbetarna och kransen tillhör bönderna. Passaren betecknar vetenskapsmännen i DDR (de få som fanns kvar efter 1961).

Interflug upphörde att existera våren 1991, då flera misslyckade försök till försäljning och sammanslagning med västbolag hade gjorts.

Förarkabinen på IL-62 är av ett annorlunda slag än vi är vana vid. Den lilla extra ratten på kaptenens kolonn används till att styra noshjulen med under taxning.

I flygplanen som exporterades till DDR var vissa paneler försedda med tysk text. I övrigt är allt på ryska.

Besättningen på IL-62 utgjordes av fyra man: kapten, styrman, färdmaskinist och navigatör/radiooperatör. Den sistnämnde satt vid denna panel.

Den turkosa färgen som var (och är) vanlig i förarkabinen på flygplan tillverkade i SSSR och dess efterträdare togs fram av specialister då den har en lugnande inverkan på sinnena.

I främre delen av passagerarkabinen finns en utställning kring Otto Lilienthal och de tidiga tyska flygförsöken som inspirerade bröderna Wright. Bakre delen upptas av passagerarstolar, långbord och ett litet kapell där hugade par kan gifta sig. Tyvärr blev det inga bilder från denna del, då den bastanta madamen som var chef över flygplanet dök upp och påpekade att det inte var tillåtet att fotografera ombord. Märkligt, med tanke på att det är ett museum, men man får ta seden dit man kommer.

Genom det enastående fotoarkivet Flickr kommer denna bild över Lady Agnes och omgivningarna. Foto ”Matthias17”, visas med tillåtelse genom Creative Commons.

Apropå Interflug så producerade Fernsehen der DDR i samarbete med den kubanska televisionen familjeföljetongen Treffpunkt Flughafen 1986. Serien nådde stora framgångar bland den östtyska tv-publiken och handlade om en IL-62-besättning och deras äventyr på Interflugs linjenät i världen. I åtta entimmeslånga avsnitt togs tittarna med till bland annat Kuba, Angola, Sovjetunionen och Vietnam, platser som de flesta bara kunde besöka i filmernas eller böckernas värld.

Treffpunkt Flughafen var en tv-serie av klassisk modell med intriger, romantik, äventyr, hjältar och bara ett fåtal politiska pekpinnar. Den finns sedan ett år äntligen utgiven i DVD-box och visas även med några års mellanrum på någon av tv-kanalerna i östra Tyskland. Eftersom Interflug och den östtyska televisionen hade samma ägare så gick det förmodligen ganska lätt att rekvirera ett flygplan till inspelningen av serien. Det är nämligen äkta flygscener, några ganska gastkramande, förutom scenerna från förarkabinen som spelades in Interflugs simulator på Schönefeld. Även denna hamnade sedermera på museum och fanns fram tills för några år sedan att beskåda på Luftfahrtmuseum Finowfurt norr om Berlin.

Oavsett man har intresse för historia, kultur, flyg eller kombinerar alla tre så är det återförenade Tyskland en guldgruva att upptäcka. Res och var glad!