Enligt bestämmelserna för rikets oberoende i fred ska främmande militärt flygplan som utan tillstånd överflyger svenskt område avvisas.

De bestämmelser som åsyftas i citatet från 1959 är den s k IKFN-förordningen som än idag styr hävdandet av vårt territorium. Sedan tidigt 80-tal gäller Förordning (1982:756) om försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, aktualiserad senast härom året genom ändring 2010:779. Den första paragrafen i IKFN-förordningen är lika kort som den är allvarsam: Denna förordning upphör att gälla om Sverige kommer i krig.

Under 1950-talet, då stormakternas katt-och-råtta-lek började på allvar och även drabbade oss, byggdes det svenska luftförsvarssystemet ut i rask takt med flera luftförsvarscentraler skyddade i bergrum. År 1957 var Sverige uppdelat i elva luftförsvarssektorer med vardera en lfc. Samtliga fick tvåstaviga djurnamn i bestämd form som till exempel Räven (Uppsala), Falken (Tullinge), Måsen (Örebro) och Svalan (Mölndal).

Operationsrummet, mer populärt benämnd kyrkan, var luftförsvarscentralens centrum. På golvet befann sig en stor lägeskarta där flyglottor med hjälp av stavar markerade egna och fientliga flygföretag med träsymboler. Operatörsplatser på balkonger i flera våningar gav god översikt över lägeskartan. Inrapportering av rådande luftläge till lfc gjordes från lgc (luftförsvarsgruppcentraler) som i sin tur sammanställde inkommande information från luftbevakningsstationer och radarstationer. Systemet med bergrum, centraler och radaranläggningar för luftbevakningen benämndes Stril 50, vilket var en förkortning för stridsledning och luftbevakning.

Efter nedskjutningen år 1952 av den signalspanande Tp 79:an, och några dagar därefter den Tp 47 Catalina som sökte efter överlevande, kom man fram till att Sverige var i behov av ständig övervakning av luftrummet liksom en beredskap för att hävda vårt territoriums integritet. Med dessa erfarenheter utvecklades Stril 60, vilket även inkluderade en s k incidentberedskap med startklara jaktflygplan redo att på order från jaktledare i lfc omedelbart gå upp och identifiera det fientliga flygföretaget enligt reglerna i IKFN-förordningen. Stril 60 kom att utgöra ryggraden i det svenska luftförsvaret fram till slutet av 1990-talet. I detta filmklipp från 1959 får vi en liten inblick i hur det kunde gå till då en rote J 34 Hunter i beredskap i berghangaren på F 18 Tullinge får order om att starta.

Stril 60-systemet var bland det som lämnades ut av Stig Wennerström. Det medförde att flera befintliga anläggningar ovan och under mark fick ersättas av nybyggen, finansierade av extra anslag (s k Wennerströmpengar) för att mildra effekterna av förräderiet. Stril 60 ersattes under slutet av 90-talet med det nuvarande Stril 90-systemet där de flesta rrgc (radargruppcentraler) avvecklats och ersatts av StriC (stridsledningscentraler). För närvarande är två fortifierade StriC i drift i vårt land; Kobran, belägen i Hästveda i Skåne, och Grizzly (f d rrgc Puman och StriC Björnen) i närheten av Bålsta norr om Stockholm. Den senare togs i drift 1964 som lfc Puman och var Sveriges första operativa luftförsvarscentral inom Stril 60-systemet. Det finns även StriC-anläggningar vid F 7 Såtenäs och F 21 Luleå men dessa är ej förlagda i bergrum.

I dag är hemlighetsmakeriet kring bergrummen inte alls i paritet med hur det var under det kalla kriget. Men även om vi vet mycket mer om vad som döljer sig i skogarna nu för tiden så finns det fortfarande anledning att minnas några av de råd som gavs av statsmakterna i fordom; Håll tyst om sådant som du vet eller tror skall hållas hemligt. Tänk på att även oavsiktligt lämnade upplysningar kan vålla stor skada. Fienden kan få just de uppgifter han söker. Spionaget och underättelseinhämtningen upphörde inte när man knackade ner muren i Berlin; den tog sig bara en ny form. Det, liksom risken för avsiktlig spridning av desinformation, kan vara värt att hålla i minnet när man surfar runt i diskussionsforum på webben.

Illustrationer ur böckerna Flygvapnet i bild (1955) och Vingade vapen (1958) samt från Försvarsmakten.