Likt gigantiska legobitar ligger de grå kuberna till synes slumpmässigt utkastade på stranden. De tyska bunkrarna vid Løkken på Nordjylland är sedan 1945 ett av många synbara bevis på att vårt sydvästra grannland stått under ockupation. Bara ett fåtal meter från de kärva betongresterna solbadar bofasta och turister sedan decennier. Det är sannerligen en kontrasternas strand.
Den tyska ockupationen av Danmark och Norge, som inleddes med Operation Weserübung den 9 april 1940, medförde en omfattande byggnation av fortifikationer som i de flesta fall står kvar än idag. Efter det misslyckade tyska invasionsförsöket av Storbritannien beslutades att det europeiska fastlandet skulle försvaras mot ett allierat angrepp. Ett led i detta var från 1942 uppförandet av Atlantvallen, en bunkerkedja med tätt placerade batterier som täckte upp hela den drygt 5 000 km långa kuststräckan från den spansk-franska gränsen upp till Nordkap.
Bara längs den danska västkusten byggdes omkring 6 000 bunkrar av olika slag. Anläggningarna vid den pittoreska byn Løkken på den nordvästjyska kusten var en del av 13. Stützpunktgruppe, där bunkrar för samtliga tre tyska vapenslag ingick; en radarstation för Luftwaffe, två spärrbatterier för Kriegsmarine och en infanterigrupp från armén. När de uppfördes såg stranden annorlunda ut. Havets erosion har ätit sig inåt land och fått bunkrarna att rasa ner.
Nu ligger de huller om buller och påminner om en bister epok i den danska och europeiska historien.
Även om vi skandinaver är ganska lika, så finns det väsentliga skillnader i mentalitet mellan oss. I våra grannländer visas exempelvis den äldre generationen vördnad på ett helt annat sätt än här hemma.
Vet man vad det innebär att stå under ockupation så vet man också värdet av frihet och demokrati.
Därför blir man både ledsen och förargad när ett folk som inte upplevt krigets fasor på knappt 200 år så lättvindligt avfärdar grundläggande mänskliga rättigheter.
Förhoppningsvis kan det skyllas på ungdomligt oförstånd, men jag tvivlar på att jämnåriga i Danmark, Norge och Finland ens skulle komma på tanken att förorda diktatur för att det då blir kortare beslutsvägar.
Följderna av det andra världskriget formar våra dagliga liv än idag.
Du hade förmodligen inte suttit vid din dator och läst dessa rader just nu om Adolf Hitler kommit in på konstakademin i Wien år 1908.
Han saknade talang, ansåg akademin, och när han inte antogs började han i stället driva omkring och blev så småningom intresserad av politik. Vad det resulterade i vet vi alla som är begåvade med den mest grundläggande allmänbildningen.
När Europa låg i ruiner våren 1945 öppnades ridån för en ny världsordning som innebar att en annan ridå slöts tvärs över kontinenten. Amerika hade tagit Tysklands plats i kampen om världsherraväldet med Sovjetunionen.
Då det amerikanska försvarsdepartementet på det kalla krigets 60-tal började utveckla ett datanätverk för forskningsändamål var det embryot till det som senare utvecklades till internet.
Under de första åren på 1990-talet tog World Wide Web sina första stapplande steg och möjliggjorde navigering på internet med hypertext-länkar och grafiska illustrationer. Tjugo år senare är det en väsentlig del av vår moderna infrastruktur och något som du just nu använder. Om det andra världskriget slutat annorlunda hade utvecklingen förmodligen inte gått lika snabbt och engelska hade nog knappast varit vårt första främmande språk.
De tyska bunkrarna i Løkken uppfördes enligt standardiseringen Regelbau. Kanonbatteriet av typ M272 tillhörde Kriegsmarine och fanns i åtta exemplar i Danmark; det åtgick 760 m³ betong för varje bunker som huserade 12,7- eller 15 cm-kanoner. Plomberingen är sedan länge uppbruten och ger möjligheter till en försiktig visit i innandömet.
Det är egentligen inte tillåtet att gå in under den vittrande betongen eftersom det finns risk att skada sig. Regelbau Typ Fl277 var bland annat avsedd som garage för sökarljus åt luftvärnet.
Interiören döljer även ett maskinrum.
Erosionen äter sig in i Jylland för varje år som går och vissa bunkerrester ligger delvis under vatten.
Nordsjöns eviga vågor kommer någon gång långt fram i tiden att ha brutit ner dessa bevis på det vansinne krig utgör. Risken är att världen så dags har genomlidit fler konflikter som i värsta fall får det andra världskriget att kännas futtigt.
Man känner sig onekligen liten bland de gigantiska betongliken på stranden. I krigets helvete förvandlas människan till en obetydlig munsbit för megalomanin.
— o0o —
Jag har lagt upp fler bilder från Løkken på mina sidor i bildbiblioteket Flickr – klicka här!
