Bara under de drygt två år som denna webbplats funnits tillgänglig har det allmänna intresset för det kalla kriget, och dess konsekvenser på våra vardagliga liv, ökat betydligt. Vid sidan av ett växande berg av intressanta böcker om epoken som formade andra hälften av 1900-talet, så har vi de senaste åren kunnat se på och lyssna till program i ämnet både i tv och radio. Lägg till detta det faktum att det numera finns ett rikt urval av historiskt inriktade tidskrifter som till skillnad från all annan press i landet ökar i försäljning, och tecknen är tydliga – samtidshistoria är populärt. Det är en mycket positiv tendens i ett land som tidigare varit tämligen historielöst.
Mot bakgrund av detta torde Stockholms läns museums nya exposition Atombomb över Stockholm – en utställning om kalla krigets kulturarv locka stora besökarskaror under det kommande halvåret. Utställningen invigdes den 10 oktober 2013 av Ingvar Carlsson, statsminister vid tiden för det kalla krigets slut.
Arbetet med utställningen har pågått i tio månader och den vernissage som museet arrangerade lockade en stor skara historiskt intresserade gäster av alla generationer och med vitt åtskilda bakgrunder.
Numera finns gott om museer, minnesmärken och dokumentation som täcker den militära delen av kalla krigets totalförsvar, men Civilförsvarets viktiga gärning under epoken har hittills mest uppmärksammats av enskilda entusiaster i bildgallerier och artiklar på webben. Här på hjak.se finns sedan tidigare läsning om bl a befolkningsskyddsrummen i Stockholm och dessa har studerats av gruppen som arbetat med utställningen.
Länsmuseets tanke med utställningen är att berätta om hur det kalla kriget påverkade stockholmarnas vardag och hur Civilförsvaret planerade för skyddet av deras liv om det värsta skulle ske.
Som det beskrivits så många gånger på dessa sidor, så var hotet i allra högsta grad en realitet och något som dåtida makthavare ständigt påmindes om i sina värv. Utan att medborgarna nödvändigtvis märkte så mycket av det, så togs det på allvar ända fram till för drygt 20 år sedan. På gott och ont – många är de som haft åsikter om att pengar slösats bort på skyddsrum och annat som aldrig använts, men det är ju syftet med försäkringar. Samma resonemang hörs än i dag i debatten när mindre eftertänksamma politiker och proffstyckare anförtror omgivningen sina åsikter om säkerhetsläget i vår närhet.
I Stockholm och andra större städer genomfördes bland annat utrymningsövningar i början av 60-talet. Det var en tid då medborgarna var betydligt mer involverade i samhället än i dag. Folkrörelsernas grepp om vårt land var stort.
En viktig del av Civilförsvarets verksamhet var utbildning. Räddningsskolan i Rosersberg norr om Stockholm utbildade brandmän och räddningspersonal och i Statens Civilförsvarsskola i Katrineholm fick tjänstemän lära sig om att skydda och rädda liv. För övningsändamål skapades på 50-talet den fiktiva orten Åköping i Östermanlands län och i de utredningar om atombombens verkningar som gjordes var Åköping den stad som ständigt utsattes för fiendens handlingar mot vårt land.
Civilförsvarets ledningsplatser är något som vår tids urbana utforskare gärna letar upp och i förekommande fall även dokumenterar för eftervärlden. Den mest kända torde vara Civilförsvarets huvudcentral Elefanten i Sollentuna, som tillsammans med Hc Vargen i Huddinge uppfördes i bergrum under 1970-talet och var avsedda att hysa den civila ledningen av Stockholm i händelse av krig eller skärpt beredskap. De två anläggningarna var identiskt utrustade och aktiva en bra bit in på 90-talet.
Ett syfte med länsmuseets utställning är att lyfta fram frågan om bevarandet av det kulturarv som det kalla kriget lämnat efter sig. I synnerhet gäller det Hc Elefanten som sedan en tid är till försäljning. Anläggningen dokumenterades ingående av museet för några år sedan på uppdrag av länsstyrelsen inför en eventuell byggnadsminnesmärkning. Resultatet presenterades i form av en utredning på drygt 50 sidor och är embryot till utställningen Atombomb över Stockholm. För närvarande arbetar man dessutom med en bok om Civilförsvaret i Stockholms län under det kalla kriget.
Med hjälp av föremål från Elefanten, som praktiskt taget är en tidskapsel över det svenska 70-talets formgivningsideal, berättas hur den civila förvaltningen skulle skötas i krig. Tidstypiska overheadprojektorer med intressant läsning är en av många detaljer som alla besökare med några års livserfarenhet känner igen. Väggarnas färgsättning är omsorgsfullt vald efter förebilden i berget i Sollentuna och är just så moderat som epoken var.
De föremål som nu står utställda på borden tjänade ett ytterst viktigt syfte. Dåtida skattepengar i arbete.
Många igenkännande nickar och kommentarer hördes bland hushållsföremålen. Någon i skaran sade att man talade om Bullens pilsnerkorv som Död mans hand då det var fem fingerstora korvar i burken.
Tack vare totalförsvarstanken kunde vi under denna epok trygga tillverkningen av produkter för bruk vid nöd även under avspärrning. Det ekonomiska försvaret såg till att erforderlig mängd råvara lagrades runt om i vårt land. Råvara till toalettpapper har vi lyckligtvis ännu mycket gott om trots avvecklingen av beredskapslagring och –planering.
I linje med den svenska alliansfriheten förekom i vårt land även produkter från våra östra grannländer. Gothaplast från Thüringen var östblockets största tillverkare av plåster och förband och existerar än i dag. Under 70-talet ingick företaget i VEB Jenapharm som också finns kvar.
Länsmuseets vernissage lockade många under premiärkvällen. Med hjälp av filmer, ljussättning, fotografier och musik skildras det kalla kriget ur huvudstadens synvinkel på ett mycket tilltalande sätt. Det som utmärker en intelligent utställning är djupet i densamma – det märks direkt om upphovsmakarna har ett intresse för det som skildras genom att exempelvis även färgsättning och val av typsnitt för skyltar följer mönstret. Stockholms läns museum har lyckats perfekt. Utställningen bjuder inte enbart på ett smörgåsbord med konkret lokal historia utan även en fest i färg, formgivning och djup som tilltalar.
Tidigare statsminister Ingvar Carlsson höll ett intressant invigningstal där han inledde med att berätta om hur han som ny vice statsminister fick genomföra en evakueringsövning med helikopter till en skyddad plats där rikets ledning skulle samlas i krig. Mer kunde han ej berätta, ty det rörde sig om det som vi nu känner som Zonen i Bergslagens djupa skogar. Ingvar Carlsson är den enda av Erlanders pojkar som fortfarande är i livet och snart är de flesta i hans generation borta. De har fortfarande mycket att berätta och skillnaden mot nutida statsmän är milsvid. Den förre statsministern avslutade sitt anförande med att konstatera att länsmuseet åstadkommit en mycket spännande utställning och hoppades att så många som möjligt av de yngre i vårt samhälle ska få del av den och ta lärdom.
Alla som var barn under det tidiga 80-talet minns att även vi var medvetna om hotet. Rädslan för krig var enorm. I dag finns det ännu mer att vara rädd för som barn. Allt har inte blivit bättre.
Vi minns också hur det kalla kriget skildrades i populärkulturen. För 30 år sedan var det ett inte helt ovanligt tema på hitlistorna, något som museet tagit till fasta på och ger exempel på låtarna från den tiden. Tack vare modern informationsteknik kan vi numera njuta musik via datanätverk och därför har jag tagit mig friheten att skapa en spellista med dessa låtar i Spotify. Klicka här och återupplev .
Utställningens ögonöppnare är den ljus– och ljudupplevelse som ett atombombsanfall mot Stockholm innebär. Med en laddning om 15 megaton, drygt 1 000 gånger kraftigare än över Hiroshima 1945, visas hur huvudstaden skulle påverkats av blott en laddning. Numer vet vi att det i underjordiska silor i Baltikum fanns en mängd raketer riktade mot svenska städer, något som det berättas om i den läsvärda boken Undergångens skuggor, och att förödelsen i vårt land skulle blivit omfattande i det tredje världskriget. Det paradoxala med kärnvapen är att om varje sida skaffar lika många så minskar risken för att de används. Terrorbalansens egg är knivsmal och det krävs att vi har statsmän som kan sin sak.
–– // ––
Stockholms läns museums utställning pågår till den 6 april 2014. Under perioden hålls visningar och föredrag om det kalla kriget och man arrangerar också visningar av Hc Elefanten i Sollentuna vid tre skilda tillfällen under hösten och vintern, men i skrivande stund är dessa fulltecknade. Eventuellt kommer fler visningar att anordnas; håll utkik på länsmuseets hemsida för information. Ett bildreportage från Elefanten följer på hjak.se senare i höst.
