Det ligger i ett naturskönt och stilla område som vid en första anblick ter sig fjärran från den verklighet det byggdes för på 1950-talet. Utsikten är magnifik från klipporna i södra delen av Öresund, klippor som skapades av kalk och krita för 65 miljoner år sedan och visade sig vara utmärkt som plats för en av Danmarks få berganläggningar.

Fram till det kalla krigets slut utgjorde Stevnsfort en viktig del i NATO:s övervakning av Warszawapaktens aktiviteter och verksamheten fortsatte i största hemlighet ända fram till år 2000, då världsläget tillät att anläggningen stängdes. Sedan ett par år är fortet åter öppet, men nu som Koldkrigsmuseum Stevnsfort. Jag har varit där.

Försvarsanläggningen vid Stevns byggdes mellan 1953 och 1956. Första spadtaget togs av Arveprins Knud och när fortet togs i drift hade det danska Søværnet liksom NATO en toppmodern övervaknings- och försvarscentral redo att bekämpa såväl fartyg som landstigningsförsök från Warszawapakten förutom vanlig sjöbevakning. Danmark hade 1949 blivit medlemmar av NATO då planerna på ett skandinaviskt försvarssamarbete spruckit. Atlantpakten hade delfinansierat bygget av Stevnsfort och Sundets Marinedistrikt, som fortet organiserades genom, var en NATO-myndighet.

Verksamheten vid Stevnsfort lades ner den 29 september 2000 och åtta år senare öppnades området för allmänheten som museum. Vid entrén möts man av tre större robotar som illustrerar det danska luftvärnets materiel genom åren; Nike-Ajax, Nike-Hercules och HAWK. Bilden ovanför denna visar de två förra. Nike-Hercules kunde bestyckas med kärnladdningar och även om ett av Danmarks krav mot NATO var att landet skulle vara en kärnvapenfri zon så fanns nukleära stridsspetsar avsedda för de danska robotarna lagrade i ammunitionsförråd just på den västtyska sidan om gränsen. Muséet beskriver på ett intressant sätt Danmarks utsatta position som en av NATO:s östligaste utposter och förutom robotar finns även mycket annan utrustning utställd på området, som t ex en Pulse Acquisition Radar och en High Powered Illuminator Radar (bilden ovan).

Danmark erbjöds fyra HAWK (Homing All the Way Killer)-batterier som ersättning för de äldre Nike- och Hercules-systemen. De levererades från 1969 och placerades ut runt Köpenhamn som en försvarsring runt huvudstaden. Ett av dessa batterier, Esk 541, flyttades 1984 från Middelgrundsfortet till Stevnsfort och kan nu besökas i sitt rätta element.

Det är väl skyltat på tre språk vid alla utställningsföremål och utrustningen är i gott skick. Föredömligt och i kombination med de kunniga guidernas berättelser får man en bra inblick i det danska försvarets verksamhet under kalla kriget.

Det räknades med att anfallande flyg från Warszawapakten bland annat skulle komma från basen vid PeenemündeUsedom, varifrån det är fyra minuters flygväg till Danmark och Stevnsfort. Robotdivisionerna hade emellertid fem minuters förvarning. Vad den felande minuten hade resulterat i fick vi lyckligtvis aldrig veta eftersom det grå östblocket imploderade 1989.

I markutställningen ingår även föremål från den danska armén, Hæren, som till exempel en stridsvagn av typ Centurion och några pansarbandvagnar M113.

Fortets huvudbeväpning utgörs av två torn med två 15 cm kanoner vardera. De når hela runt hela horisonten och täcker tillsammans med kanonbatterier på den svenska sidan hela Öresund. Stevns kanoner har en aktionsradie på 22 km och kommer ursprungligen från det tyska slagskeppet Gneisenau som skadades i ett bombanfall i Kiel 1942 och togs ur tjänst. Dess kanoner placerades därefter ut som kustartilleri i den tyska Atlantvallen varav de största hamnade i Norge och de två mindre på Fanø utanför Esbjerg. 1953 flyttades de till Stevnsfort och är sedan dess förbundna med varandra genom de underjordiska tunnlarna.

I den fortifierade bunkern runt huvudingången till fortet finns även periskop för övervakning av omgivningen. I bakgrunden en modern radar för havsövervakningen som numera sker centralt från Århus.

Det 1.6 km långa tunnelsystemet i underjorden visas endast genom guidade turer. Av de 600 personer som tjänstgjorde vid Stevnsfort befann sig 340 under mark, men efter att utbildningen av värnpliktiga upphörde vid Stevns 1981 lades artilleriet ned och kanonerna bemannades därefter enbart vid beredskap.

En hal och smal trappa leder ner till anläggningen, belägen 18 m under markytan.

Det är fuktigt och kallt i tunnlarna. Durken är dessutom tämligen hal, varför tröja och rejäla skor rekommenderas om man besöker fortet.

Klippväggarna är algbeväxta. Det ser nästan ut som man klätt in hela fortet i grön filt.

Till det hemligaste av alla rum under jorden hade bara de med högsta säkerhetsklassning tillträde. Det s k O-rummet var anläggningens nervcentrum och det första man möttes av innanför entrén var tolkstationen där operatörer ständigt tog emot meddelanden utifrån. Utrustningen var såpass sekretessbelagd, i synnerhet de franska dechiffreringsmaskinerna som syns på hyllan, att en gardin fälldes ner från taket för att dölja verksamheten när det togs emot besök i O-rummet.

Operationsrummet inrättades 1961 och moderniserades 1986. Det finansierades helt av NATO och var bemannat dygnet runt.

På radarskärmarna hade operatörerna full uppsikt över sjötrafiken runt Sjælland och de övriga öarna i södra Danmark. Tillsammans med Langelandsfort vid Stora Bält kunde man ge förvarning om Warszawapaktens havsverksamhet. Det var vid Langelandsfortet som man först upptäckte fartygen med kärnvapenrobotar på väg mot Kuba hösten 1962 och faktum var att det ständigt låg fartyg från WP i farvattnen vid inloppen till Stora Bält och Öresund för att spana på och avlyssna trafiken mellan Danmark och övriga NATO-länder.

En kunnig guide visar på en väggkarta av Danmark hur ett krigsscenario skulle sett ut. Vid ett storanfall skulle bland annat Roskilde, Langelandsfortet och Köpenhamn attackeras med kärnvapen. Det beräknades att hela landet skulle besegrats på ett fåtal timmar vid ett kärnvapenanfall, varför man förstår Danmarks behov av NATO-stöd. Om kriget kommit med konventionella vapen hade Danmark chans att själv försvara sig i ett par veckor innan man behövde stöd utifrån.

Gatorna i fortet har namn efter stora män inom den danska marinens historia. Stevnsfort tillhörde Søværnet (flottan) och därigenom var det marin terminologi som användes här. De olika avdelningarna i fortet hade vidare egna postnummer och falska postorter som endast var kända av postverket. Skrev man en giltig falsk adress på försändelsen så kom den till rätt rum här nere. I de centrala delarna av tunnelsystemet finns mängder av britsar uppmonterade längs väggarna, avsedda för artillerimanskapet i ett skarpt läge då man kunde tillbringa upp till tre månader under mark. Att sova i den fuktiga och kalla luften här nere var inte särskilt avundsvärt.

För personalen från O-rummet fanns det särskilda förläggningsrum med egen toalett. Högre befäl hade egen förläggning.

Ammunition till de två kanonerna förvarades i särskilda rum. Varje granat hade en vikt om 45 kg.

Exempel på krigsplanering från Warszawapakten. Beroende på scenario så hade Sverige också dragits in i ett storanfall, varpå de polska styrkorna även landstigit i Skåne och därifrån tagit sig vidare till Själland.

Plan för inledande angrepp med kärnvapen mot Själland.

I den lilla entrébyggnaden finns en utställning kring Danmark och det kalla kriget. Man har även ett samarbete med Hemsö Fästning utanför Härnösand och presenterar såväl detta som lite historik kring det danska försvaret under kalla kriget på stora skärmar. Det går även att köpa litteratur kring ämnet, inklusive böckerna Militär Utflykt! och Militär Utflykt – Fortsättningen som varje militärhistoriskt intresserad individ bör ha i sitt bibliotek. Den sistnämnda täcker även in övriga Skandinavien och Finland.

Även i Danmark provar man med jämna mellanrum varningssystemet – ljudlöst varje natt och med ljud en gång per år. Idag finns 1 078 sirener uppsatta över hela landet.

Sammanfattningsvis är Stevnsfortet ett givet besöksmål för alla med minsta intresse för det kalla krigets historia. Både i Danmark och i Norge börjar man lätta på förlåten kring den militära beredskapen under denna avgörande tidsperiod och i ljuset av senare tids avslöjanden kring vårt lands hemliga samarbeten med Danmark, Norge och NATO i övrigt så ger det en extra dimension till historien och besöket vid en sådan här anläggning.

– o0o –

Bonusmaterial:
Informationsblad från Stevnsfortet med översiktsbilder på anläggningen, och därunder ytterligare 20 bilder från mitt besök.