Följande artikel publicerades ursprungligen på min flyghistoriska webbplats Högt över Sverige hösten 2008. Det var den första i en serie om sju artiklar om den franska byggsatstillverkaren Heller, men tyvärr gick allt förlorat i ett serverhaveri några år senare. Artiklarna har varit efterfrågade och jag har nu hittat originaltexten till den första och största av dem. Det kommer mer modellhobby i allmänhet, och Heller i synnerhet, på hjak.se framöver eftersom det kalla kriget även utkämpades på denna front. Amusez-Vous!
Det svart-gula märket med trikoloren i kanten var förtrollande. Gick man in i vilken leksaks- eller hobbybutik som helst under 70- och 80-talen fann man snart ut att hobbyavdelningens hyllor till stor del var fyllda av de franska plastbyggsatserna som bara låg och väntade på att få cellofanet avslitet och det svarta locket avlyft. Heller, med huvudkontor på den inbjudande gatuadressen Rue de Paradis i den franska huvudstaden, satsade stort på den svenska marknaden och gav ut en hel serie med Saab-tillverkade flygplan till modellbyggarnas stora glädje. Mycket tack vare en svensk kvinna som fanns med i företagets ledning.
Plastarbetaren Léo Jahiel, bördig från Lyon, träffade på 50-talet amerikanska Revells grundare Lew Glaser och fick höra att européer aldrig skulle kunna producera såpass sofistikerade saker som modellbyggsatser i plast. Jahiel bestämde sig för att överbevisa amerikanen och grundade 1957 företaget Heller. Den första byggsatsen var naturligt nog en detaljrik byggsats i skala 1/100 av det senaste som fanns: passagerarflygplanet Caravelle. Den blev en succé. Över 400 000 exemplar såldes under åren som följde.
Caravellen följdes snart av en Fouga Magister i skala 1/40 och sedan var ruljangsen igång. Utländska tillverkare som Revell, Airfix och Frog hade fått en tuff konkurrent i en bransch som växte snabbt vid den här tiden. Hellers utbud expanderades redan 1960 med byggsatser av såväl fartyg som bilar. 1963 flyttades produktutveckling och tillverkning till en ny fabrik i den lilla staden Trun i Normandie. Hellers fabriker kom på 70-talet att omfatta 13 000 m² då ytterligare en fabrik sattes upp i närbelägna staden La Ferté-Macé. Huvudkontoret låg hela tiden kvar i Paris, även om man på 80-talet lämnade lokalerna vid Rue de Paradis.
Detta var långt före datorernas och tv-spelens intåg. Modellbygge var en utmärkt fritidssysselsättning för unga pojkar, och för att de inte skulle ta sig vatten över huvudet med stora byggsatser och tröttna så lanserades påsförpackade serien Heller Cadet vars byggsatser bestod av få delar och snabbt gav resultat att ställa i hyllan. Konkurrenten Airfix nådde liknande framgångar med sin Series 1, också i påse vid den här tiden. Från USA kom dock byggsatser med rörliga roderytor och mer började likna leksaker. Léo Jahiels svar på detta var Heller Sprint, med fungerande lampor, och i stridsvagnar även fungerande motor. Sprint-serien blev inte så värst långvarig.
1974 hade Heller över 250 olika byggsatser i sitt sortiment. Då fanns förutom de flesta fransktillverkade flygplanen, stridsvagnarna, bilarna och fartygen även en unik serie byggsatser av sovjetiska förebilder som lanserats 1969, däribland isbrytaren Lenin. Heller vågade göra det ingen annan tillverkade gjorde. Sedan några år sålde man även det franska passagerarfartyget Avenir i skala 1/200.
Fler fartyg följde. 1974 presenterade Heller sin mest exklusiva, avancerade och största byggsats någonsin: fullriggaren Le Soleil Royale i skala 1/100 efter förebilden från 1669. Den var enorm och mätte 77 cm både på längden och höjden. Byggsatsen bestod av 2 300 delar!
Efter några fler jättebyggsatser av fartyg var det 1976 dags att hedra världens vackraste franska bil med en byggsats värd namnet. Citroën 15 Six Traction Avant gavs ut i skala 1/8 var 59 cm lång och bestod av 1 005 delar. Eftersom ritningar på originalet saknades, fick Heller köpa två riktiga bilar för att kunna konstruera sin byggsats.
Det skulle dock visa sig att den franska tillverkaren kom att nå sin höjdpunkt under 70-talet. Konkurrensen hade hårdnat väsentligt, och sammanslagningar i leksaks- och hobbybranschen började bli allt vanligare. 1975 organiserades Heller tillsammans med leksakstillverkaren Delacoste, modelltågsfabrikanten Jouef och modellbilstillverkaren Solido i Jouef-gruppen, som dock gick i konkurs redan 1980. Heller köptes ut av den ett dotterbolag till den amerikanska firman Borden (som även ägde färgtillverkaren Humbrol) och Solido köptes för övrigt av Majorette, som skänkt många svenska barn stor glädje med sina leksaksbilar.
Tack vare den pådrivande importören Berico i Sverige började Heller under 70-talet att förse vissa av sina byggsatser med ett extra dekalark som hade svenska märkningar; Messerschmitt 108 och Dragon Rapide för att nämna några exempel. Redan 1973 hade Léo Jahiel anställt en språkkunnig granne att ansvara för kontakterna med den skandinaviska marknaden. Det visade sig vara en lyckoträff – Mme Yvonne Vissouze kom ursprungligen från Sverige! Hon fick uppdraget att sondera den svenska marknaden när hon ändå var hemma på besök hos sina föräldrar, och tack vare henne fick vi från 1977 och fem år framåt en serie svenska flygplan i plast. Det fanns även framskridna planer på en Volvo PV 444 i skala 1/16 och den finska fregatten Suomen Joutsen, men dessa skrinlades. I Volvons fall föll det på svårigheter att få tillgång till en bil att använda som förebild. Rykten talar även om en Saab 900 i stor skala som heller aldrig blev av.
Först ut var Draken och Viggen, som följdes av J 29 Tunnan 1978, J 21 1980, Sk 50 Safir 1981 och slutligen Lansen 1982. Den skandinaviska marknaden var en av de största för Heller och med flera av modellerna följde även dekalalternativ till finska, norska och danska flygplan. Utöver dessa fick vi även en massa specialutgåvor av redan befintliga byggsatser i helsvensk utgåva, i egen kartong – J 8 Gladiator, S 14 Storch och Sk 16 är några omtyckta exempel. Det var recensioner och byggtips på svenska flygplan i nästan varje nummer av Allt om Hobby under dessa år, och under 80-talet lanserades många av dem med ny design på lådorna. Nu marknadsförde man sig som Heller-Humbrol efter den brittiska tillverkaren av lackfärger för modellbruk.
Den vackra svartgula rektangeln med trikoloren var historia, åtminstone officiellt. Som tidigare i tillverkarens historia var det dock lite si och så med disciplinen vad det gäller företagets symbol. Under de tidiga åren fanns inte ens något original för firmamärket vilket medförde att det såg olika ut i kataloger och på lådorna beroende på vilket tryckeri som använts! Vissa utgåvor hann aldrig få nytryckta kartonger eftersom det fanns enorma mängder färdiga lådor i lager sedan förut. De svarta lådorna med målade bilder skulle ersättas av en ny design med fotografier av de färdigbyggda modellerna på locket. Flera byggsatser lanserades samtidigt på nytt.
Även Airfix gick denna väg, för att slippa klagomål från inflytelserika grupper som ansåg att plastbyggsatser var att likställa med krigsleksaker eftersom konstverken på kartonglocken ofta visade flygplanen eller stridsvagnarna i actionfyllda scener.
Förutom svenska militärflygplan var Heller även påpassliga när det gällde passagerarflygplan. I sortimentet hade man sedan tidigare byggsatser av bland annat DC-8, DC-10 och Boeing 747. Dessa kunde från slutet av 70-talet köpas med SAS-märkningar i lådan. I Finland och Danmark gavs bland annat DC-10 och Boeing 727 ut i egna Finnair- resp Sterling-lådor och det fanns även varianter av Boeing 737 med både Braathens- och Maersk-dekaler bipackade. Det här förfarandet visade sig vara lyckat och Heller gjorde så här även på andra marknader. Idag är många av dessa byggsatser väldigt sällsynta och vissa förnekar till och med deras existens. Den som lägger vantarna på till exempel en Dassault Mercure eller Lockheed L-1011 TriStar från Heller har gjort ett ordentligt fynd. Tyvärr blev aldrig Hellers trafikflygplan någon större framgång i konkurrensen med främst Revell och Airfix, främst beroende på den udda skalan 1/125 som aldrig passade in en samling där de andra modellerna var i standardskalan 1/144. Synd, eftersom Hellers Boeing 727 och DC-9 är bland de bästa byggsatserna som gjorts av dessa flygplan. Heller var även tidigt ute med såväl Concorde som Airbus A300 i plast.
På 80-talet vågade Heller sig på ännu en satsning – trafikflygplan i skala 1/72! Man inledde med att ge ut Lockheed Constellation och Douglas DC-6B i detta sortiment – DC-6:an fick dessutom SAS-dekaler redan från början tack vare Yvonne Vissouze och Hellers framgångar i Skandinavien.
1985 slog man branschen med häpnad. På vårens leksaksmässa i Nürnberg presenterades en mycket stor nyhet – Boeing 707 Intercontinental i skala 1/72! Det är fortfarande den största injektionsgjutna plastmodell som gjorts av ett trafikflygplan med sina 65 cm i längd. Ursprungsutgåvan hade en mycket vacker målad bild av en Air France-maskin på det enorma kartonglocket. Med i lådan fanns även dekaler till British Airways’ föregångare BOAC. Det gavs även ut som AWACS-variant med stor radartallrik på taket och amerikansk presidenttransport som Air Force One. Efter några års bortvaro gavs den åter ut 1996, fast nu med dekaler till TWA. Då hade den även givits ut av Airfix i brittisk AWACS-version med nya CFM56-motorer. Runt sekelskiftet fick den återigen nytt liv, i Lufthansa-kostym och nu även med de ursprungliga Air France-märkningarna.
Heller hade 1988 flyttat huvudkontoret från Paris till Trun, och fördelen/nackdelen (beroende på vem man frågar) med att ha Airfix i samma koncern började visa sig när Heller började ge ut den gamla konkurrentens byggsatser under eget namn. Samtidigt flyttades Airfix’ gjutformar till Trun, där de fortfarande finns. Återigen stod det bara Heller på kartongerna som nu började återfå målade bilder på locken. Det tidigare så speciella sortimentet där många populära amerikanska flygplan saknades började nu spädas ut med lättsålda byggsatser av bl a F-16 och F-18. I takt med tiden skulle alla modellfabrikanter även erbjuda MiG-29 och Su-27 för att ha en chans att vara med i konkurrensen. Så även Heller, som tillsammans med Airfix tog fram både en- och tvåsitsiga versioner av de sovjetiska jaktflygplanen.
Dessutom började man marknadsföra kompletta set, riktade åt nybörjare, med lim och färg inkluderat i förpackningen. En annan satsning var High-Tech Concept riktade åt mer erfarna modellbyggare. I dessa fanns extradetaljer i gjuten eller fotoetsad metall. Hellers marknadsandelar började dock minska mer och mer i takt med att ägarbytena avlöste varandra. Man började titta på alternativa produkter, något som man sysslat med i firmans tidiga år då man bland annat tillverkade plasttallrikar. Stora belopp spenderades på licenser för att göra TV-familjen Simpson som plastmodeller. Bart och Homer m fl gavs ut som byggsatser och det hela blev ett stort fiasko.
Det ekonomiska läget för Heller vid sekelskiftet var allt annat än angenämt. Deras byggsatser blev mer och mer sällsynta och några nya produkter var det knappt tal om. De enorma utvecklingskostnaderna i förhållande till antalet sålda byggsatser var inte alls i paritet, och dessutom hade man problem med kvalitetskontrollen på sina byggsatser sedan några år. Konkurrensen från spel och internet höll på att ta död på hela branschen. 2006 slutade det med konkurs för både Airfix och Heller. Det var stora nyheter i så väl Storbritannien som Frankrike för en vuxen befolkning som växt upp med dessa varumärken på var sitt håll. Det sista man gjorde tillsammans var att återuppliva 80-talssatsningen på trafikflygplan i skala 1/72, med varsin variant av Concorde som nyligen tagits ur trafik. Heller gjorde även sin franska plikt och gjorde en Airbus A380 i den egna skalan 1/125. Ekonomiskt sett var Concorde och A380 förmodligen de enda produkter som hade en chans att kunna sälja någorlunda bra.
Airfix fick nytt liv tack vare den nya ägaren Hornby, som vågade satsa på nya byggsatser och en nylansering av det anrika namnet. Det verkar ha lyckats. Heller klarade sig sämre tillsammans med sin nya ägare Joustra. Sporadiska återutgåvor av gamla byggsatser dök upp i butiker då och då, men det var bara en bråkdel av allt som fanns i 2006 års katalog. Den svenska marknaden tycks dock fortfarande ha spelat viss roll för Heller, eftersom såväl Viggen, Lansen och Tunnan har sett dagens ljus på nytt under senare år. Det har till och med gjorts en specialutgåva av Saab Safir i påse (!) som säljs på bl a Wentzels och Hobbycenter i Stockholm resp Göteborg. Efter långa förseningar har även Lockheed Constellation och DC-6B återutgivits med nya dekaler och nya kartonger. I DC-6:ans fall innebär det att originalmålningen av en SAS-maskin numer åter finns att beskåda i de få välsorterade hobbybutiker som finns kvar i vårt land.
Heller för numera en mycket tynande tillvaro. 2006 var 71 personer anställda i firman. I november 2008 rapporterade franska tidningar om de kvarvarande 28 anställdas stora oro för företagets framtid under en leksaksmässa i Deauville. Enligt uppgift kommer det bara att vara 19 kvar inom en snar framtid om Heller överlever. 50-årsjubiléet år 2007 firades för all del, men kanske inte så som Léo Jahiel skulle önskat. Man hade dock resurser att göra en numrerad återutgåva av Caravelle-byggsatsen från 1957. Formarna fanns nämligen kvar!
Det moderna samhället med avancerade tv-spel, ständig nätuppkoppling och avancerad elektronik har inte bara inneburit fördelar. Det har medfört att en hel generation aldrig fått prova på att med egna händer konstruera något tillsammans med sin far vid köksbordet så som jag och många i min generation och tidigare fått göra. Även om Hellers gjutformar fått nytt liv med andra varumärken, så är det ett legendariskt namn som förmodligen snart försvinner helt… trodde man 2008. Fortsätt läsa!
Sedan originalartikeln publicerades hösten 2008 har det otroliga hänt – Heller reste sig på tio och vaknade till liv! De senaste par åren har produktionen av byggsatser kommit igång och sortimentet utökats. Den vackra originallogotypen togs åter till heders och pryder nu alla lådor som lämnar fabriken i Trun i Normandie, nu med undertexten Fabriqué en France för att visa att man är sina rötter trogna och ej flyttar tillverkningen till Asien som andra tillverkare gjort. Flera av de svenska favoriterna finns nu i hobbybutikerna och förhoppningsvis får vi ha kvar Heller i våra hobbyrum för lång tid framöver. Ännu är det något kontinentalt över detta fina franska fabrikat och lyssnar man riktigt noga, så hör man Edith Piaf sjunga när man öppnar lådan. Eller så är det bara limångorna som spelar sinnet ett spratt…
– // –
