Begreppet »spionen lägger pussel« är de flesta med intresse för militärhistoria bekanta med. Särskilt under det kalla kriget gällde det att hålla hårt i sin bit för att inte individer med onda avsikter skulle kunna kartlägga vårt totalförsvar. Var för sig kanske inte uppgifter om personal, objekt eller materiel gav så mycket för den som sökte kartlägga Sveriges försvarsförmåga, men tillsammans med fakta inhämtad från öppna källor kunde en bild framträda som avslöjade mer än vad vårt öppna samhälle önskade.
I ett samhälle med allmän värnplikt är det naturligt svårt att hålla alla militära installationer och förmågor hemliga, men trots att det krigsorganiserade svenska militära försvaret skulle kunna mobilisera 850 000 män och kvinnor har det visat sig att vi trots allt var ganska duktiga på att hålla både det ena och det andra hemligt. Den som forskar i det kalla kriget från svensk perspektiv lär snart märka att det än idag, lång tid efter att många förband och anläggningar avvecklats, i flera fall är svårt att få ut visst underlag från Krigsarkivet. Sekretessen är fortfarande stor där man ibland minst anar det och anledningarna många. Man kan fortfarande lägga pussel och dra slutsatser om gårdagen som kan påverka morgondagen.
Det svenska samhällets öppenhet underlättar emellertid för amatörforskaren på flera andra sätt. I snart 100 år har statliga utredningar i vitt skilda ämnen gjorts för att vara regeringen behjälplig vid beslutsfattande, så även i frågor som rör totalförsvaret. Slutsatserna har sammanfattats i rapporter och betänkanden under benämningen Statens offentliga utredningar, och med hjälp av dessa kan man i vissa avseenden lägga sitt eget pussel för att komma framåt. Sedan flera år har de flesta SOU från 1994 och framåt funnits att läsa via regeringens webbplats vilket är en stor ynnest, men för att få tag i de äldre dokumenten har det hittills krävts en något större ansträngning från den enskilde då de ej funnits publicerade på webben.
Tack vare Kungliga bibliotekets digitaliseringsprojekt har det nu blivit lite enklare. Sedan år 2012 arbetar KB:s digitaliseringsrobot med att scanna in alla SOU som givits ut mellan 1922 och 1998 – totalt rör det sig om ca 5 600 volymer – och göra dessa tillgängliga på webben i pdf-format. Senare i år (2014) är det tänkt att projektet är klart. Större delen av dem är redan publicerade och sökbara för alla via KB:s tjänst Regina och i skrivande stund finns 4 029 volymer att välja bland.
Bland dem hittar vi exempelvis SOU 1960:12 med ett betänkande om Krigsmaktens högsta ledning, SOU 1960:40 om försvarskostnaderna för åren 1961-1963 och SOU 1961:66 med ett betänkande från 1960 års försvarsledningskommitté. Det tidiga 1960-talet är i många avseenden intressant då 1958 års försvarsbeslut innebar stora förändringar bl a Flygvapnet som tillfördes stora resurser. Dessutom inleddes stora fortifikationsprojekt runt om i landet, något som även kom att påverkas av Stig Wennerströms landsförräderi som avslöjades 1963. Kanske är det i dessa dokument fler ledtrådar finns till svaren på olika gåtor som diskuteras i helg och söcken på flera nätforum. Med hjälp av det vi idag fått kännedom om, så kan nog läsningen av äldre SOU rörande totalförsvaret vara tämligen givande i flera avseenden. Särskilt i kombination med den guldgruva fylld av information som Försvarets Historiska Telesamlingar delar med sig av.
Bläddrandet bland dessa äldre volymer är även en studie i den offentliga förvaltningens grafiska formgivning av trycksaker utvecklats. Bland 1970-talets SOU:er kan vi till exempel ta del av 1975 års oljelagringskommittés betänkande om beredskapslagring av olja, kol och uran, eller varför inte titta i SOU 1976:19 med ett betänkande om den militära underrättelsetjänsten i ljuset av den då nyligen avslöjade IB-affären. Även SOU 1983:13 Att möta ubåtshotet kan nog vara spännande – i ubåtskommissionen ingick ju som bekant Carl Bildt som i och med ubåtsjakterna under det tidiga 80-talet tog steget ut i den större offentligheten. Än idag är de främmande ubåtarnas närvaro i våra inre vatten som bekant en känslig fråga och olika intressen hävdar benhårt sina ståndpunkter.
Som alltid bör man läsa historiska dokument med dåtidens glasögon och sedan tänka till både en och två gånger, särskilt i dessa dagar då det i debatten är populärt att applicera nutida moral och etik på historiska skeenden och utifrån detta revidera verkligheten så att den passar den egna agendan. Man kan heller inte förutsätta att kommissioner och utredare har arbetat oberoende av påtryckningar utifrån. Bland annat var ju den numera välkända livlinan till väst då en väl förborgad hemlighet, vilket givetvis har färgat arbetet i vissa avseenden.
Exemplen på SOU:er i denna artikel är blott en liten bråkdel av allt som finns rörande militärt, civilt, ekonomiskt och psykologiskt försvar på KB:s webbplats. Här finns även mycket annat läsvärt om dåtidens Sverige och affärerna som orsakade rabalder vid den här tiden. En ingående efterforskning kanske kan ge frukt om man har tålamod. Mycket nöje!
— // —
