|
Hem > Scanairs
flygplan > DC-8
Douglas DC-8
Fyrmotorigt långdistansflygplan
Historik
 Douglas
DC-8 konstruerades i mitten av 50-talet som ett turbojetdrivet
flygplan för långa distanser. Den första flygningen med Boeing
367-80, som senare blev 707, övertygade det konservativa Douglas
Aircraft Company att jetdrift var att satsa på. I augusti 1955
presenterades DC-8 och Pan American var först med att beställa 20
st DC-8-10. Före årets slut hade DC-8 beställts av bl a United,
Delta, KLM, SAS, Eastern, Japan Air Lines och National Airlines.
Flera av dem hade tecknat sig för den interkontinentala versionen
DC-8-30 med högre startvikt, längre räckvidd och
JT4A-motorer.
Första flygningen med DC-8 skedde den 30 maj 1958 och typen sattes
i trafik i september 1959. 1960 påbörjades leveranser av DC-8-30
till bl a Pan Am, KLM och SAS. Exteriört var alla versioner av DC-8
identiska, liksom DC-8-50, vars JT3D-motorer av turbofläkttyp gav
förbättrad dragkraft och bättre ekonomi. DC-8-50 erbjöds även
som "DC-8 Jet Trader", en ren fraktvariant som flög 1962.
 För att
få en större marknadsandel beslöt Douglas 1965 att modernisera
DC-8. Tre varianter planerades; DC-8-61, en elva meter förlängd
variant av DC-8-50. DC-8-62 var delvis nykonstruerad med
förbättrade vingar och nya motorer. DC-8-62 hade med sin kortare
kropp längst räckvidd i världen. Slutligen presenterades DC-8-63,
med kroppen från DC-8-61 och övriga finesser från DC-8-62. De tre
typerna sattes i trafik 1967 och ersatte de tidiga varianterna i
många flygbolag. Samtliga modeller erbjöds även i kombi- eller
fraktutförande. 1979 inleddes ett moderniseringsprogram med bl a
nya CFM56-motorer på -61, -62 och -63. Ett hundratal DC-8 byggdes
om och fick med nya motorer beteckningarna DC-8-71, -72 resp
-73.
I mitten av 80-talet inleddes utfasningen av DC-8 ur de större
flygbolagen. United och Delta, som varit först med DC-8 1959, tog
sina sista DC-8-71 ur trafik 1991. Totalt byggdes 556 DC-8:or mellan
1958 och 1972. Idag är ca 250 fortfarande i trafik, nästan
samtliga i fraktutförande. Största flottan har UPS med 49
flygplan.
SAS väljer DC-8
Att propellerflygplanens dagar var räknade visste man redan
tidigt på 50-talet. Jetdrivna passagerarflygplan skulle flyga
dubbelt så fort och ta dubbelt så stor betalande last. Världens
flygbolag följde utvecklingen och så även SAS, som den 20
december 1955 tecknade kontrakt med Douglas på sju DC-8-32 -
samma dag som DC-7C flög för första
gången. De sju flygplanen kostade 250 miljoner kronor och varje
DC-8 hade jämfört med DC-7C mer än tre gånger så stor
produktionskapacitet. Den 31 mars 1960 levererades det första
flygplanet, OY-KTA Dan Viking, till
SAS. Premiärturen gick från Köpenhamn till New York den 1 april.
Flygplanen modifierades under 1960 till DC-8-33-standard med större
bränsletankar.
 Även
om DC-8 var en revolutionerande flygmaskin var den inte särskilt
ekonomisk. Bränsleförbrukningen var stor, liksom dess buller. I
väntan på att Douglas skulle utveckla en ny version av DC-8 som
motsvarade SAS krav beställdes tre DC-8-55, varav en var i
fraktutförande. LN-MOH, OY-KTC och SE-DBD
levererades 1965-66. Kraven SAS ställt på för att köpa nya
flygplan av Douglas var att de skulle klara Köpenhamn - Los Angeles
med full last nonstop oavsett vindförhållanden. Med full last
menades 189 passagerare eller 22 500 kg gods. Dessa krav fick som en
följd att Douglas konstruerade DC-8-62, en utpräglad
långdistansversion som SAS beställde i fyra exemplar i november
1964. Med tiden kom SAS att beställa totalt tio DC-8-62, varav en i
fraktutförande och två kombivarianter. SAS var först i världen
med att sätta DC-8-62 i trafik i juni 1967. Den 4 november samma
år öppnade SAS Trans-Asian Express med DC-8-62 från
Köpenhamn till Bangkok via Tasjkent. SAS inredde DC-8-62 för 156
passagerare; 12 i första klass och 140 i turistklass. Två av SAS
-62:or förlorades i haverier; den ena i Stilla Havet under
inflygning till Los Angeles 1969 och den andra på marken i Rom
1970.
 Behovet
av större flygplan gjorde att SAS 1965 beställde två DC-8-63.
Senare beställdes ytterligare fyra flygplan. DC-8-63 marknadsfördes som Maxijet
och sattes i trafik den 15 september 1968 på linjerna till
Nordamerika. I SAS utförande rymde den 194 passagerare i
två klasser. 1973-74 köpte SAS in två DC-8-63 från Eastern
Airlines, och totalt opererade SAS åtta DC-8-63. I mitten av
70-talet såldes tre DC-8 till Thai Airways International, flygplan
som 1986 via Sterling Airways kom tillbaka till Scanair.
Efterhand som DC-10 började levereras till SAS
1974 minskade utnyttjandet av DC-8. I början av 80-talet
påbörjades försäljning eller uthyrning av de kvarvarande
flygplanen. De kvarvarande DC-8-62 och -63:orna som inte hyrts ut
till Scanair trafikerade förutom Grönland även linjerna till
Afrika och Mellanöstern. Afrika försvann ur SAS linjenät 1985.
På linjerna till Mellanöstern ersatte SAS DC-8 med MD-83.
Den sista flygningen med DC-8 i SAS genomfördes den 22 januari 1988
då OY-KTG flög från Søndre Strømfjord
till Köpenhamn. Idag flyger större delen av SAS gamla DC-8-flotta
för Airborne Express och andra fraktbolag i USA.
Med DC-8 till värmen
 Scanairs
förhållande med DC-8 inleddes redan den 11 februari 1962. En
helginhyrd DC-8-33 flög med 133 semesterresenärer till Palma de
Mallorca. Fram till den 23 oktober 1967 hyrdes SAS-flygplan in då
kapacitet fanns, men från denna dag disponerade Scanair över tre
egna DC-8-33 - LN-MOA, OY-KTA
och SE-DBB. De inreddes för 167 passagerare
och flög på heltid för Scanair. 1971 hade de ersatts av något
modernare DC-8-55 med plats för 185 passagerare. LN-MOH
och SE-DBD överfördes från SAS och fanns
kvar i flottan fram till 1979-80. Då hade Scanair sedan flera år
opererat egna DC-8-62. 1980 tog Scanair över sin första DC-8-63
från SAS. Efter ombyggnad i kabin tog den upp till 254 passagerare,
mot 200 i SAS-versionen. DC-8-62 ersattes fullt ut av DC-8-63 under
80-talets tidiga år, och efter utfasningen av Airbus
A300 i Scanair och DC-8 i SAS hade bolaget slutligen en
enhetsflotta bestående av åtta DC-8-63.
 Under
expansionsåren på 80-talet började man diskutera ersättare till
DC-8. Möjligheterna till att modernisera DC-8-flottan undersöktes
också. I början av årtiondet hade man övervägt att konvertera
flygplanen till DC-8-73-standard med CFM56-motorer, men idén
övergavs. Det spekulerades i att hålla DC-8 kvar i trafik till
1995, men med den kraftiga tillväxt som Scanair upplevde 1986-1988
blev det uppenbart att större flygplan behövdes. Ett flertal
alternativ utvärderades, och efter att ha detaljstuderat bl a
A300-600 och Boeing 757 så bestämde sig Scanairs styrelse för att
köpa begagnade DC-10-10 från USA.
 I april
1989 tog epoken DC-8 i Scanair slut. Den 29 april flög OY-SBL
för Linjeflyg som LF1813 från Arlanda till Visby. Returen som
LF1814, som landade på Arlanda kl 12:19, var den sista för DC-8 i
kommersiell trafik i SAS/Scanair. Då hade samtliga åtta flygplan
redan sålts till Aerolease International och Scanair gjort en
kapitalvinst på 100 miljoner kronor. Efter en speciell
avskedsflygning den 7 juni, med inbjudna gäster, var det dagen
därpå dags för N796AL, som flygplanet nu hette, att lämna
Skandinavien. Kl 17:27 den 8 juni 1989 sändes följande telex från
SAS verkstadsbas på Arlanda:
MAINTAVI TWO AND FINAL A/C SBL STP THIS IS THE
END OF DC-8 OPER IN SAS/SCANAIR COLOURS STP THANK YOU DC-8 FOR ALL
THE WORK AND ALL THE MONEY YOU MANAGED TO CREATE STP A/C READY FOR
DELIVERY CMA ENG STARTED 1502Z AND OFF BLOCK 1504Z STP ATD 1512Z
STP NEW REG N796AL RGDS STAALANDER
Därmed var den 29-åriga epoken DC-8 slut.
Totalt opererades 31 individer. Samtliga av Scanairs åtta DC-8-63
såldes till Aerolease och byggdes ganska snart om till fraktare. De
är fortfarande i trafik för bolag som Emery Worldwide och Airborne
Express, men det sista året har flera av dem tagits ur trafik p g a
hög gångtid. Värst är f d OY-SBM/SE-DBH
har långt över 80 000 flygtimmar i loggen men är dock fortfarande
i trafik för irländska fraktbolaget Aer Turas. 30 år är ingen
ålder på en arbetshäst som DC-8...
|
Flygplanen i Scanairs flotta
Airbus
A300B4
Boeing 727
Boeing 737
Boeing 747
Caravelle III
Convair Coronado
Douglas DC-7C
Douglas DC-8
> -33 LN-MOA Haakon Viking
> -33 OY-KTA Dan Viking
> -33 SE-DBB Ottar Viking
> -55 LN-MOH Harald Viking
> -55 SE-DBD Folke Viking
> -61 N20UA
> -62 OY-KTD/SE-DDU
Knud Viking
> -62 OY-KTE Turid Viking
> -62 SE-DBG Jorund Viking
> -62 SE-DBI Ylva Viking
> -63 LN-MOF Thyra Viking
> -63 OY-KTF Mette Viking
> -63 OY-KTG Torodd Viking
> -63 OY-SBK Nora Viking
> -63 OY-SBL Svea Viking
> -63 OY-SBM/SE-DBH
Dana Viking
> -63 SE-DBK Sigyn Viking
> -63 SE-DBL Bodil Viking
> -63 TF-FLE
Douglas DC-9
Fokker F28
McDonnell Douglas DC-10
McDonnell Douglas MD-82/83
 
 
Länkar
Boeing
om DC-8
The
DC-8 Homepage
Zivile
Luftfahrt - DC-8
AircraftMuseum
DC-8 Gallery
DC-8-bilder på Airpics.com
|
